Ibland gör livet ont, vi vet inte varför - bara att något känns tungt, trögt och ensamt

Jag har mött många människor genom åren som burit på smärta, sorg eller erfarenheter som satt djupa spår. Det som berör mig varje gång är att det finns en livskraft där, även när de upplever att den känns långt borta.

Läkning är inte att glömma och gå vidare snabbt. Det är att börja lyssna på kroppen, på det som kanske inte fått plats tidigare.

Kroppen minns – och den talar till oss, ofta i det tysta. Genom spänningar, trötthet, oro eller smärta. Men också genom längtan, värme och små glimtar av det som är gott.

När vi börjar lyssna inåt, varsamt då händer det något. Vi börjar förstå oss själva på ett djupare plan. Vi börjar släppa taget om det som hållit oss tillbaka. Och vi börjar känna livskraften igen – den som alltid funnits där, även när vi varit osäkra.

Du behöver inte ha alla svar. Du behöver inte vara stark hela tiden.

Ta väl hand om dig, kram Eva