Barnslig förundran

Tänk om du för en stund kunde låna ett barns blick på världen. Den där blicken som gör varje dag till ett nytt äventyr — fullt av små mirakel. Glädjen när ett barn lyckas härma ljuden från din mun. Den totala fascinationen när de smakar något för allra första gången. Deras upptäckande är så rent, så omedelbart, så levande.

Som vuxna tappar vi ofta den lättheten. Tillvaron blir fylld av måsten, rutiner och tankar som går på autopilot. Men förundran är inte något som bara hör barndomen till. Den är en del av oss — och den går att återuppväcka.

När vi stannar upp, andas och låter oss överraskas igen blir livet mjukare. Mer färgstarkt. Mer meningsfullt. Förundran är en påminnelse om att återhämtning inte alltid handlar om att göra mindre, utan ibland om att uppleva mer.

Så — vilka små mirakel skulle kunna få ta plats i ditt liv, om du bara gav dem chansen?

Lev brett. Älska djupt. Utforska mer.

Kram, Eva