Har du någonsin undrat om din omtanke om andra är ren kärlek eller om du ibland tippar över till medberoende?

Vi älskar människorna i våra liv, så självklart bryr vi oss om deras välmående. Men var går gränsen mellan omsorg och medberoende?

Under mina år som terapeut såg jag ett mönster: många kvinnor kände sig utmattade, bittra och tomma – trots att de ”gjorde allt rätt”. De hade ett betydelsefullt arbete, höll familjen flytande, engagerade sig socialt. Utåt sett såg allt perfekt ut. Men inombords? En känsla av att aldrig räcka till.

Det är inte den klassiska bilden av medberoende som handlar om att möjliggöra beroende. Det handlar om att ge för mycket, ta ansvar för andras känslor och val, på bekostnad av sig själv.

Känner du igen dig?

• Du känner dig ansvarig för andras problem och lösningar.

• Du gör mer än du blir ombedd och blir utmattad.

• Dina egna behov hamnar längst ner på listan.

• Du bär på bitterhet eller offerkänslor.

Faktum är att många kvinnor har lärt sig att vara vårdande och ge, ibland tills det gör ont.

Medberoende är inte en livstidsdom.

Det går att förändra. När du börjar sätta gränser, lyssna på dina egna behov och bygga självkärlek, öppnar du dörren till verklig frihet och intimitet.

Ta väl hand om dig, kram Eva