Har du tankar som ibland arbetar emot dig?

Hur tankarna fastnar i det som skaver, i det som kan gå fel, i allt som drar dig bort från glädjen som redan finns?

Det är märkligt hur lätt det är att kämpa för sin olycka. Att lägga energi på att leta efter fel, hot och brister, även när allt egentligen är gott.

Det sker automatiskt: vrider det ljusa till något som snart ska försvinna, letar efter nästa sak att oroa sig för, uppfinner skäl att må dåligt.

Det är den tysta, envisa rösten som viskar att något alltid saknas, att något alltid är fel.

Börja sluta kämpa för olyckan. Börja vara närvarande med lyckan, det som finns just nu, det du faktiskt har.

Lev brett. Älska djupt. Utforska mer.

Kram Eva