Ett nytt krig har brutit ut, det känns så nära men är långt bort, trots det påverkar det mig. Är det en ny värld som närmar oss, är detta vansinne något vi behöver vänja oss vid?
Känner stor oro, en oro som gör mig medveten om krigets brutalitet.
Att våga känna är ett sätt att hitta den moraliska kompassen. Vad kan vi göra?